2024-08-29

En järnvägsinvigning 1922

När järnvägarna började byggas i Sverige under senare delen av 1800-talet var tanken att staten skulle ansvara för att knyta samman de större städerna via olika stambanor. Övriga sträckor överläts till enskilda järnvägsbolag att ansvara för. En av dessa järnvägar blev linjen från Växjö till Hultsfred.

Att bygga en järnväg var kostsamt och olika alternativ diskuterades under många år. Det billigaste byggnadsalternativet blev smalspåret (spårvidd 891 mm) istället för de normalspåriga (spårvidd 1435 mm) järnvägar som staten byggde. Man fick också dela upp byggandet i olika etapper. Den första sträckan som blev klar gick från Växjö till Klavreström och öppnades 1895. Fortsättningen till Åseda öppnades 1902 för att sedan nå Virserum 1911.

För att nå slutmålet Hultsfred skulle järnvägen dras via Gårdveda men därefter fanns olika alternativ. Ett av dessa innebar att man skulle använda sig av smalspåret till Målilla (som hade öppnats 1906) där man sedan hade förbindelse med Hultsfred via Nässjö-Oskarshamns Järnväg (NOJ). Men det privata järnvägsbolaget valde att själv bygga linjen via Gårdveda och Ödhult till Hultsfred. Det är något oklart vilka omständigheter som fällde avgörandet. Sträckningen från Gårdveda till Hultsfred går genom bygder med liten befolkning och avsaknad av industrier.

Sträckan till Hultsfred kunde öppnas för trafik den 5 december 1922. Stationshusen efter den nya linjesträckningen uppfördes efter samma ritning. Vid stationerna fanns bl.a. expedition och väntsal samt en lägenhet om två rum och kök samt ett godsmagasin och uthus I Gårdveda anslöt järnvägen till den bangård som anlagts av Vetlanda Järnvägar.

Invigningsdagen anordnades ett festtåg för särskilt inbjudna gäster och de nya stationshusen var festligt smyckade med flaggor och girlanger. Och befolkningen gick man ur huse för att få vara med om en historisk dag. Fotot nedan visar stationen i Hultarp.

Smalspåret från Växjö till Hultsfred var SJ:s sista smalspåriga bana. Den lades ned den 20 augusti 1984.

Stig-Åke Petersson är född och uppvuxen i Virserum men bor i Stockholm. Han har under lång tid intresserat sig för Virserums historia och utveckling och publicerat flera skrifter i ämnet. 

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår